Kurd.se - Den Kurdiska Rösten

Fredag 11 december kom domen från Turkiets författningsdomstol. Ännu en gång fattade man beslut om ett stänga ner ett politiskt parti. Den här gången blev det, Demokratiska samhällspartiet, DTP, det största kurdiska partiet i Turkiet, skriver Berivan Öngörur (v).

Även om bokstavskombinationerna har varierat så har politiska partier systematiskt stängts ner sedan 1982, med hänvisning till att de stridit emot konstitutionen. Idag är man uppe i hela 28 stycken, i genomsnitt ett parti per år sedan början av 80-talet. Senast gjordes även ett försök att stänga ner regeringspartiet AKP, trots att partiet idag har ensam majoritet i parlamentet och fick ca 40 % av rösterna i det allmänna valet i landet 2007.

Men för att förstå stängandet av DTP, är det viktigt att känna till några ytterligare faktorer i den komplexa politiska verkligheten i Turkiet. Den turkiska författningsdomstolen kan ses som en författningsväktare, som tillsammans med den starka militären, som är den ”egentliga” verkställande makten, har i uppgift att avgöra om lagar och förordningar är förenliga med konstitutionen, en konstitution som skrevs den 7 november 1982, under en tid av militärdiktatur. Allt sedan dess har politiska partier stängs ner på löpande band. I de flesta fall på mycket lösa, men också politiska grunder, snarare än juridiska, som i fallet med kurdiska partier. 

Att oppositionspartierna CHP och MHP inte avser en fredlig lösning av kurdfrågan är inte en ny nyhet. Stängningen av DTP kan därför inte ses som ett sammanträffande, då det är det enda parti som regeringspartiet AKP behöver stöd ifrån för att kunna genomföra planerade demokratiseringsreformer och en politik för en lösning av den kurdiska frågan.

Än idag pågår en ständig maktkamp mellan militären, som även benämns för ”derin devlet” (den djupa staten) i landet och mellan demokratiska valda regeringar i Turkiet. Militären har vid ett antal tillfällen visat sitt missnöje mot olika politiska partier. Så sent som 1996 genomfördes en tyst militärkupp då man avsatte AKP:s föregångare och stängde ner Välfärdspartiet, RP. Man är inte heller helt nöjda med att AKP idag närmar sig EU och ett medlemskap i unionen, vilket skulle begränsa militärens politiska makt i landet avsevärt.

Domen från författningsdomstolen kan därför inte uppfattas som något annat än ett politiskt beslut och en beställning från militären. Det här är ett sätt att provocera och därmed ännu en gång skapa kaos i landet och underminera demokratiskt valda partier och företrädare dess legitimitet. Men det är också ett sätt att sätta stopp för de pågående demokratiska reformerna och förhindra en fredlig lösning av den kurdiska frågan i landet.

Vad som är viktig just nu är att EU, med Sverige som ordförandeland i spetsen och alla andra demokratiska länder, reagerar kraftigt mot författningsdomstolen beslut att stänga DTP och andra demokratiska politiska partier i Turkiet och sätta press på landet att göra upp med sitt militära arv. Detta, inte bara för att ett EU-medlemskap överhuvudtaget ska bli möjligt, utan också för att man måste våga stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa värden är inte ”inrikespolitiska angelägenheter”, utan universella värden som alla demokratier och demokrater måste vara med och bära upp.

Idag skapades ännu en bokstavskombination, nämligen BDP, Freds och demokratipartiet av företrädare för DTP. Men frågan om det är bokstavskombinationerna som ska ändras eller om det en gång för alla är dags att ändra den turkiska militära konstitutionen?

Berivan Öngörur (v)


Kurd.se

Dela med dig på Facebook