Han blev den första kurdiske kaparen, trotts att han kommer ifrån ett område som inte gränsar till något hav. Hans syfte med aktionen var att uppmärksamma isoleringen av den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan och det tolv år långa tortyr som Öcalan har blivit utsatt för på fängelseön Imrali. 2011 avrättades den obeväpnade kurdiske kaparen, medan de beväpnade tjetjenska kaparna hyllades år 1996 av samma land.

Mensur Güzel, heter den kurdiske aktivist som kapade den turkiska Kartepe-färjan i hamnstaden Izmit i västra Turkiet lördag 11 november 2011. På söndagen gjorde den kurdiska gerillan Hêzên Parastina Gel, HPG (Folkets försvarsstyrkor) ett uttalande. I uttalandet bekräftade man att den kurdiske aktivisten var medlem i gerillan.  

8 år och vittne till turkiska militärens brutalitet
HPG-gerillan Mensur Güzel med kodnamnet Sinan Azad, föddes 1984 i byn Ayhan i Bahêmdan (Kulp) tillhörande Amed-provinsen (Diyarbakir). Güzel kommer från en av dem familjer som drevs från sin by och tvingades att flytta till metropolen efter att turkisk militär bränt ned byn han kom ifrån 1992.

Güzel var bara åtta år när han bevittnade den turkiska militärens brutalitet. Efter att familjens hem och by hade jämnats med marken, blev Güzels familj tvungna att flytta till turkiska Izmit. De bodde där i fem år innan de återvände tillbaka till Amed.

Intensiv tortyr under militärtjänst; Vägen visade de kurdiska bergen
Under sin militärtjänst 2008 utsattes Güzel för ett mycket hårt och intensivt förtryck. Han blev utsatt för grovt våld flertals gånger på grund av sin etniska bakgrund som kurd. En gång utsattes han för ett så grovt våld att hela hans ansikte var ett stort blåmärke. Hans ansikte hade svullnat upp av allt slag till den grad att hans bägge ögon hade slutit sig. Han tog ett kort på sig precis efter övervåldet och skickade kortet hem till sin familj. Efter den incidenten blev hans familj underrättade om att Güzel gått med i den kurdiska HPG-gerillan.

Syftet med kapningen var att uppmärksamma isoleringen av den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan
I själva verket fick Güzel aldrig möjligheten att själv förklara syftet bakom sin aktion. Han avled till följd av sex skott strax efter aktionens slut. Under aktionens gång fick turkisk media direkta order från AKP:s statstjänstemän att genast upphöra med att sprida information om vad som egentligen pågick. Varför? Vi kommer till det senare…

Güzels kamrater inom HPG-gerillan uppger i sitt uttalande på söndagen att syftet med hans aktion var att uppmärksamma isoleringen av den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan och det tolv år långa tortyr som Öcalan har blivit utsatt för på fängelseön Imrali. I skrivandets stund har det passerat 116 dagar sedan Öcalans försvarsadvokater senast träffade honom. Vid varje försök för försvarsadvokaterna att träffa sin klient anges en ursäkt som är iterativ i sitt slag och som därmed förhindrar ett möte mellan dem vid varje försökstillfälle. Åklagarämbetet i Bursa har förhindrat Öcalans möten med hans försvarsadvokater med samma svepskäl som man gjort alltsedan 27 juli att "vädret inte tillåter". Åklagarämbetets argument får en att fundera över hur Imrali lyckas förbehålla sig utanför ramen av klimatförändring på jorden?

I sitt uttalande uppger HPG vidare att nödvändiga åtgärder hade vidtagits med syftet att inte vålla civila några skador. Güzel var vare sig beväpnad eller hade någon bomb på sig, uppger HPG, vilket också bekräftas av media och en del turkiska tjänstemän.

”Vår kamrat har inte på något sätt som helst innehaft ett närmande som syftar till att döda eller orsaka skada på civila. Om ingenting har hänt med de civila passagerarna på färjan är det på grund av vår kamrat Sinans känslighet och uppoffrande. Kamrat Sinans aktion var lyckad och uppnådde dess mål”, hette det i HPG:s uttalande.

Öcalans säkerhet och frihet är gerillans känsligaste punkt
I uttalandet gör HPG även tydligt klart om vad som är gerillans känsligaste punkt och vänder sig till det kurdiska folket och den allmänna opinionen med följande budskap:

”Vårt folk och den demokratiska och känsliga allmänna opinionen bör läsa målet med vår kamrat Sinans aktion väl och inneha den inställning som är nödvändig i ämnet om att den allra känsligaste punkten för varenda av PKK:s militanter är ledaren Apos [red.anm: syftar på, Abdullah Öcalan] säkerhet och frihet. I den nya perioden kommer den nivå av beslutsamhet och vilja som ledsagade vår kamrat Sinan, som ser ledaren Apos frihet före allt annat, till denna aktion att utgöra beslutsamheten och viljan hos varje militant och varje kurd som går i ledaren Apos spår.”

Människorättsorganisation bedömer Turkiets handling som en avrättning
1996 utförde en grupp på nio beväpnade tjetjenska män en liknande aktion i Turkiet. De tjetjenska männen utgjorde ett hot mot passagerarna, de var beväpnade till tårna, men blev aldrig avrättade av turkiska säkerhetsstyrkor, vilket i sin tur väcker följande funderingar och frågor: Hade Güzel kanske varit vid liv nu om han inte varit kurd? Avrättades Güzel bara för att han var kurd, eller ligger det något annat i saken som inte känns till? För något hot utgjorde Güzel inte, han var varken beväpnad och det fanns inga sprängämnen ombord. Aktionen kan därför inte på något sätt som helst kunna kallas för ”terror” och ett självmordsattentat var det inte heller. ”Det fanns möjligheter att gripa Güzel levande, men han dödades. Detta är en kränkning av rätten till liv”, sa människorättsorganisationen IHD direkt efter händelsen.

Obeväpnad kurdisk kapare avrättas 2011 medan beväpnade tjetjenska kapare hyllas 1996
16 januari 1996 blev den turkiska Avrasya-färjan kapad av nio tjetjenska kapare. På den tiden berömde turkisk media kapningen och höll Ryssland ansvarig för händelsen. Vid Güzels aktion trycktes det på en knapp och turkisk media blev tyst.

Under den tjetjenska kapningen följde media händelsen via helikoptrar och direktsände från platsen. Den välkände turkiske journalisten Uğur Dündar gick ombord på färjan från en helikopter och samtalade med aktivisterna. Samtliga av aktivisternas krav återspeglades därmed till hela världen. Det visades en stor tolerans mot aktivisterna som kapade Avrasya-färjan och de hyllades som hjältar. En tolerans i närheten av det som visades mot de beväpnade tjetjenska aktivisterna visades inte mot den obeväpnade kurdiske aktivisten. Han fick inte ens chansen att förklara syftet bakom aktionen. Vilka hans krav var, kommer vi aldrig att få reda på… Medan de tjetjenska kaparna hyllades som hjältar, terroristförklarades Güzel. Avrättningen av honom legitimerades.

Efter att de tjetjenska aktivisterna avslutat sin aktion greps aktivisterna efter kramar från turkisk polis. En del polismän tog till och med fotografier med de beväpnade kaparna som minne. Även under tiden då de tjetjenska aktivisterna var gripna samtalade turkisk media med aktivisterna och upplyste allmänheten om saken. Följden av aktionen blev ett arresterande som skedde i formalitetens namn, genomförande av en rättegång för formalitetens skull och en dom på ett mindre straff. Turkiska politiker och tjänstemän gav sitt stöd till aktivisterna till den grad att de även besökte dessa i fängelset. I Güzels fall satte turkiska säkerhetsstyrkor sex skott i hans kropp. Sex skott i en obeväpnad ung mans kropp.

Tjetjensk kapare: turkiska tjänstemän ändrade helt beteende när de fick veta att vi inte var PKK.are
Den 11 december 2009 gjorde Erdinç Tekir, en av de tjetjenska kaparna ett intressant uttalande. Tekir uppgav då att ”turkiska tjänstemän ändrade helt sitt eget agerande och beteende när de fick veta att vi inte var PKK:are”. Den tjetjenske aktivisten Tekirs uttalande år 2009 bekräftar därmed att turkiska tjänstemän medvetet avrättat HPG militanten Mensur Güzel på grund av hans etniska bakgrund som kurd. Men det är inte enbart Tekirs uttalande 2009 som bekräftar detta faktum utan även de läckta ljudfilerna där en besättningsman ombord uppger att det bara finns en kapare ombord på färjan och att han inte är beväpnad. Turkiska statstjänstemän visste alltså hela tiden att det bara fanns en kapare ombord och att denne person var obeväpnad. Det var av den där anledningen som olika uppgifter spred sig i media. AKP:s statstjänstemän hade inte lyckats enas om vad som skulle sägas. Antalet kapare rullade mellan 1 – 5 samtidigt som uppgifterna om vapen och sprängmedel skilde sig åt drastiskt. En del uppgav att det inte fanns några vapen, men andra gick så långt att man till och med uppgav hur många kilo sprängmedel som fanns ombord. Men det fanns inga sprängmedel ombord. AKP polisen visade ”bara” återigen upp sin fientlighet mot kurder när man stormade Kartepe-färjan vid 05:28-tiden på söndagen och avrättade Güzel.  

Turkiska medior och turkiska tjänstemän blev direkt skarpa i tonen när de fick reda på att färjan var kapad av en PKK.are. För att ge ett exempel: man slutade rapportera händelsen som en ”senaste nytt”-nyhet och började svartmåla aktionen.

Kunde inte övertalas till vad?
”Han kunde inte övertalas”, hette det i uttalandet från turkiska statstjänstemän efter det att Güzel skjutits till döds. Kunde inte övertalas till vad undrar vi? Vad var det som den obeväpnade unge mannen, som varken utgjorde något hot eller hade sprängmedel på sig, och som delade ut flytvästar till passagerarna ombord innan turkiska säkerhetsstyrkor stormade färjan, inte kunde övertalas till? 

Våra läsare kan läsa Erdinç Tekirs uttalande på följande länk: Ebmhaber.com.tr

Foto: Mensur Güzel (Sinan Azad)
Kurd.se