I sitt uttalande den 16 juni utvärderar den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan för den anglosaxiska politiken och uppger att denna politik har alltsedan Mustafa Kemals tid och fram tills nu hindrat och hindrar lösningen av kurdfrågan. I uttalandet uppger Öcalan även AKP agerar utifrån en anglosaxisk politik.
Under sitt möte med sina advokater den 16 juni 2010 utvärderar den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan den politiska fasen i Turkiet, norra Kurdistan och i regionen som helhet. I sitt uttalande besvarar Öcalan även den turkiske premiärministern Receb Tayyip Erdogans yttranden. Öcalan uppger att premiärminister Erdogan har hotat honom och går vidare genom att yttra följande i ämnet:
”Jag kommer inte att göra några som helst eftergifter gällande min egen ära och identitet. Jag kommer att uthärda till mitt sista andetag.”
AKP agerar utifrån en anglosaxisk politik
I uttalandet redogör Öcalan för Erdogans yttranden som denne hade gjort inför sitt eget partis fraktion i parlamentet där han hade visat BDP som måltavla. Öcalan utvärderar dessa yttranden från Erdogans sida som en del av det tvång och den våldtäktskultur som bedrivs mot kurderna av den turkiska staten. Öcalan uppger vidare att han har kommit fram till uppfattningen att AKP helt och hållet agerar utifrån en anglosaxisk politik och att det är av den anledningen som makthavarskapet har överlåtits till detta parti. Öcalan påminner även om faktumet att engelsmännen omvandlat det brittiska arbetarpartiet till systemets parti genom beviljande av individuella rättigheter för arbetarna och går vidare i ämnet genom att yttra följande:
”Även nu är det samma koncept som genomförs. Genom AKP avser de att bevilja kurderna individuella rättigheter och på så vis eliminera PKK.”
Öcalan går vidare i sitt uttalande och besvarar Erdogans attacker genom att yttra följande:
”Svaret som BDP gav Erdogan skulle ha varit följande; ‘Ja, det må vara så att vi är ett litet parti och en liten grupp. Men närmare fem miljoner kurder som vill leva i frihet och med en egen fri vilja ger oss sitt stöd. Det finns också de kurder som är med dig och ger sitt stöd till dig genom sin egen fria vilja. Du kan ta kontakt med dessa precis som du själv avser och önskar att göra, av den anledningen att dessa har kommit till dig genom sin egen fria vilja. Men om du avser att vara med oss måste du beakta vår vilja. Om du försöker att med tvång inrätta band mellan oss och dig själv kommer då separation att komma på dagordningen.”
Öcalan liknar Erdogans närmande till kurderna vid mannens närmande till kvinnan som sker med våld genom att yttra följande kring ämnet:
”Inte ens inom ett äktenskap som sker med både mannens och kvinnans vilja och godkännande kan ett närmande dessa emellan ske med våld. Det förhåller sig på samma sätt också i det sociala livet. Om ingen överenskommelse finns kommer samhällena att skiljas åt från varandra och Checkoslovakien är ett exempel på det här.”
Öcalan påminner vidare om faktumet att det nu sker diskussioner om separation i Belgien och redogör för kurdernas ställningstagande genom att uppge följande kring ämnet:
”Jag har sagt det här många gånger. Jag stödjer inte separation utan jag stödjer en enighet i frihet och jämlikhet.”
Om ni vill ha fred är jag beredd
Öcalan går vidare i sitt uttalande och fokuserar på KCK:s uttalande om faktumet om att inrättandet av en oberoende Kurdistan kan komma på dagordningen genom att yttra följande kring ämnet:
”Detta är en mycket allvarlig faktor. De talar om styrandet av Kurdistan. Jag säger inte att ni inte skall göra det. Ni skall själva fatta beslut om det. Jag säger inte att ni skall föra krig eller att ni inte skall göra det heller. Mina villkor känns till. Låt ingen överlåta sig till mig och ingen skall göra något i det syftet. Det är ni som skall ta ert eget beslut.”
Mitt ställningstagande kring de kommande dagarna
Öcalan går vidare i sitt uttalande och klargör för sitt eget ställningstagande kring de kommande dagarna genom att yttra följande:
”Jag kommer att uthärda fram till mitt sista andetag. Jag kommer inte att göra några som helst eftergifter gällande min egen ära och min egen identitet. Detta skall hela mitt folk veta. Om staten vill ha fred är jag beredd. Av allt det jag ser är att staten är rädd för inrättandet av freden. PKK fruktar i sin tur genomförandet av revolutionen. Som jag har sagt utgör min position här en fredlig position. Men som jag har sagt även tidigare kan jag inte se de förhandlande parterna. Om regeringen skickar en representant, om parlamentet också fattar ett beslut kring ämnet och banar vägen för mig kommer jag att i loppet av två dagar kunna samla alla beväpnade styrkor på en plats. För att göra något sådant har jag både kraften och opinionen på min sida. Jag är också säker på mig själv i det här avseendet. Vi skulle kunna samla de beväpnade styrkorna i en region som är under FN:s och NATO:s kontroll. Detta ställe kan till och med vara ett sådant ställe som den turkiska militären också kan se. Den turkiska allmänheten måste också ha kännedom om detta faktum.”
Öcalan berättar om ett minne från det skede då han tillfångatogs genom att yttra följande kring ämnet:
”När de förde mig hit kom en befälhavare som sade; ’I själva verket borde du befinna dig i kriget, på fronten’. Men jag å min sida åkte till Europa med syftet att utvärdera lösningens möjligheter. Jag ångrar mig inte för detta beslut.”
Öcalan uppmärksammar vidare om att hans kamrater i fängelserna har givit sitt stöd till hans fredliga försök och agerat med disciplin i detta syfte. Öcalan tackar alla sina kamrater för deras ställningstaganden.
De genomför en anglosaxisk politik
I uttalande redogör Öcalan även för den anglosaxiska politiken i dess helhet. Öcalan namnger detta faktum som kärnan för den anglosaxiska politiken och uppger vidare att denna politik har alltsedan Mustafa Kemals tid och fram tills nu hindrat och hindrar lösningen av kurdfrågan. Öcalan utvärderar inrättningen för den helomfattande säkerhetsrådets rådgivares och inrikesministern Besir Atalays besök i Storbritannien som ett besök som görs med syftet att söka tillstånd. Öcalan vänder sig till krafterna i söder och yttrar följande kring ämnet:
”Faran för utförandet av massakrer mot alla kurder är ett befintligt faktum. Ni måste härav skönja dessa faror.”
Öcalan utvärderar det helomfattande säkerhetsrådets rådgivare Muammer Gülers besök i Storbritannien som ett nytt koncept och ett syfte att söka tillstånd för genomförandet av sina massakrer mot kurderna. Öcalan påminner om faktumet att engelsmännen har i hundra års tid klarlagt Kurdistans och Mellersta Österns öde genom att yttra följande kring ämnet:
”Det är mer rätt att man nämner detta faktum som den anglosaxiska politiken.”
Öcalan uppger vidare att denna politik har haft inflytande alltsedan 1920-talet och går vidare genom att yttra följande kring ämnet:
”Engelsmännen har alltsedan 1920-talet genomfört den anglosaxiska politiken. Mustafa Kemal har alltsedan år 1916 och fram till år 1924, d.v.s. under loppet av åtta år och inom det skede som denne klargjorde för sin egen politik samarbetat med kurderna. För engelsmännen var oljan i Mosul och Kerkuk mycket viktig. Engelsmännen ville på ett sätt få dessa oljeresurser under sin egen kontroll. På samma sätt som områdena i norr beboddes Musul och Kerkuk mestadels av kurder. Och Musul och Kerkuk fanns då inom gränserna för det nationella fördraget. Mustafa Kemals politik utgjorde samarbetet med kurderna. I själva verket talar han om oberoende för kurdernas räkning i sitt tal som denne höll i Ismit. 1920 års författning understryker detta faktum. Inom denna författning fanns sådana rättigheter. Han klargör ännu en gång för oberoende för kurdernas räkning i ett annat av sina uttalanden. Men engelsmännen gick i aktion med syftet att få Musul och Kerkuk under sin egen kontroll.”
Denna politik utgör ett hinder mot lösningen
Öcalan uppger vidare att engelsmännen var ute efter att bilda en stat som Irak inom vars gränser städerna Mosul och Kerkuk skulle ta plats med syftet att få dessa oljeresurser under sin egen kontroll. Öcalan går vidare och klargör för denna politik genom att uppge följande i ämnet:
”Genom sina egna sympatisörer Ismet Inönü och Fevsi Cakmak, och organiserandet av unionisternas kadrer isolerade engelsmännen Mustafa Kemal och slutligen blev Mustafa Kemal tvungen att komma överens med dem.”
Öcalan uppger vidare att förnekelsens och förintelsens fas som utvecklades därefter är ett känt faktum. Öcalan går vidare genom att yttra följande kring ämnet:
”Emot detta faktum reser kurderna domedagen. Seix Said gör uppror. Engelsmännen brukar sig även av det här upproret och utsätter Mustafa Kemal för svep. Seix Said blir avrättad. Sedan sker upproren vid Agiri och Dersim. Denna förnekelsepolitik, assimilation och ickelösningsfas sträcker sig på det här sättet enda fram tills idag.”
Judarnas roll inom den anglosaxiska politiken
Öcalan går vidare och uppmärksammar judarnas roll inom den anglosaxiska politiken och påminner om faktumet att judarna har utgjort ledarskapet för den turkiska republikens officiella turkiska ideologi. Öcalan understryker att den anglosaxiska politiken genomförs alltsedan år 2002 med AKP:s hjälp och går vidare genom att uppge följande kring ämnet:
”Vad som har hänt sedan år 2002 skall jag klargöra här. När de förde mig hit kom de och utförde förhandlingar med mig såväl i Ecivits som i Kibrikoglus namn. De som kom sade följande; ’Om ni överger våldet och separatismen kommer de politiska vägarna för lösningen att på alla sätt och vis komma på dagordningen och vi kommer då att kunna diskutera varenda faktor’. Jag hade i själva verket redogjort många gånger för mina egna synpunkter i ämnet under 1990-talet. Och jag sade till dem; ’Det kan ske’. Jag drog till och med ut alla de beväpnade styrkorna utanför gränserna i det här syftet. Denna fas fortsatte i åratal. Men de verkställde inte dess krav. De tog inga som helst steg. Bahcelli hindrade denna politik inifrån och utifrån blockerade den anglosaxiska politiken vägen för lösningens politik.”
Öcalan utvärderar dagens företeelser som de incidenter som uppkom under år 1925 och går vidare i sitt uttalande genom att uppge följande i ämnet:
”Den anglosaxiska politiken har såväl då som nu bidragit med sitt stöd till konceptet om att eliminera kurderna i norr. Tidigare skedde detta genom kontrollen av Mosul och Kerkuk och idag sker det genom bildandet av en liten stat i söder som är knuten till dem.”
Framhävandet av Kilicdaroglu
Öcalan går vidare i sitt uttalande och uppger att han inte vill säga något absolut giltigt kring ämnet ledarskapet av CHP som nu överlåtits till Kemal Kilicdaroglu, men att det finns två möjligheter gällande detta faktum. Öcalan går vidare genom att uppge följande kring ämnet:
”För att förstå Kilicdaroglus ledarskap måste man förstå varför kretsen för den speciella krigföringen distanserade Baykal. Är det så att Baykal eliminerades för att han blev ett hinder i lösningens väg eller eliminerades han på grund av att denne inte tog över positionen för den speciella krigsföringens lobby. Man kan även ställa sig den här frågan med tanke på det här beslutets motsatta förhållande. Är det så att Kilicdaroglu har framhävts med syftet att bana lösningens väg eller var inte Baykals nationalistiska politik tillräckligt nog för dem. Svaren på dessa frågor kommer att klargöras av den fas vi har framför oss.”
Öcalan uppger att om det visar sig att den första möjligheten blir sannolik kommer en lösning att uppkomma, men han tillkännager samtidigt att han ser det där som en vag möjlighet. Öcalan uppger vidare att BDP kan bana vägen för tydligheten av de möjligheter som han talar om genom sin egen politik och sitt eget ställningstagande.”
Kurderna skall inte ta sitt stöd utifrån
Öcalan går vidare i sitt uttalande och belyser det politiska läget i Iran. Öcalan uppger att det kan inledas en dialogs fas med Iran under de dagar vi har framför oss och att det är enbart genom dialog med kurderna som Iran kan räddas ifrån det internationella trycket och den internationella omringningen. Öcalan talar även om Syrien och anger vidare att han inte tror att Syrien kommer att delta i förintelseprocessen av kurderna och ber kurderna i landet att styrka den demokratiska organiseringens kamp. Öcalan varnar vidare Barzani som besökte Tyskland och Frankrike efter att ha besökt Turkiet genom att yttra följande kring ämnet:
”Faran om massakrer är ett existerande faktum emot alla kurder. Ni skall se och beakta den där faran. Ni skall inte tro så mycket på de yttre krafterna. De yttre krafterna kan komma att på ett blint sätt saluföra kurderna för sina egna intressens skull. De kan till och med komma att med lätthet också saluföra staten i södra Kurdistan.”
Mannens attityd måste analyseras
I sitt uttalande utvärderar Öcalan även den kampanj som förs av kurdiska kvinnor mot våldtäktskulturen. Öcalan yttrar att kvinnorna har ett uppriktigt närmande men att de samtidigt har ett inskränkt läge på varje linje. Öcalan påminner om faktumet att denna kampanj har skapat klimatet för genomförande av protestaktioner mot våldtäktsincidenterna och understryker de punkter som skall tas som basis genom att yttra följande i ämnet:
”Den där våldtäktskulturen har alltsedan tusentals år tillbaka inletts under det skede då det mansdominerade systemet har hållit kvinnan som en fånge under sitt befäl, och den har fortlöppt fram till våra dagar. Våra kvinnor måste föra kamp mot den där attityden. Feminister har ett trångsynt närmande. Jag talar om de våldtäkter som sker inom de vanliga och alldagliga hemmen. Ingen skall komma och säga att allt sker i enlighet med kvinnans fria viljekraft och deras uppmuntran i de där hemmen.”
Öcalan önskar i synnerhet att hans yttranden inte skall uppfattas som ett motargument emot kärnfamiljen som inrättning och uppger att han accepterar den väg som är baserad på principer där parterna har tillit för varandra. Öcalan vill att relationen mellan kvinna och man skall vara likt en konst, men att han samtidigt är medveten om faktumet med svårigheten att genomföra något sådant under dagens rådande villkor. Öcalan går vidare genom att uppge följande kring ämnet:
”Under dagens villkor hamnar den kvinnan som litar på sig själv i allra högsta grad och har ett utav det bästa självförtroendet i loppet av 24 timmar under denne mans ansvar efter det att dessa har varit tillsammans. Detta sker oavsett vilken man hon är tillsammans med, även om hon råkar vara tillsammans med en idealisk man. Detta sker på grund av att systemet har etablerats på det här sättet. Systemet är helt baserat på att hålla kvinnan som fånge. Det är ursprungligen så att hon inte har någon plats inom det heller.”
Tre olika synpunkter om kvinnan
Öcalan uppger att det finns tre olika synpunkter om kvinnan genom att yttra följande kring ämnet:
”Det finns tre olika synpunkter inom debatten om kvinnan. Dessa är följande; 1. Den emotionella synpunkten, 2. Den fiktiva synpunkten och 3. Den åsiktsrelaterade och filosofiska synpunkten. Poeter och författare närmar sig kvinnan genom medvetenhet och fiktion. Men mitt närmande utgör inget fiktivt närmande utan det utgör ett åsiktsrelaterad och filosofiskt närmande. Den 5000 år gamla mansdominerade våldtäktskulturen kan enbart slopas genom en sådan åsiktsrelaterad och filosofisk synpunkt.”
Kärlek och förälskelse vänds till det motsatta
Öcalan går vidare och uppger att människorna inte kan räddas med hjälp av den medvetna och fiktiva synpunkten. Öcalan utvärderar den nya trendens kapitalistiska synpunkt mot kvinnan genom att yttra följande i ämnet:
”För att vända kvinnans realitet i motsatt riktning framhäver den nya trendens kapitalägare någon av hennes fysiska och sexuella aspekter. Under parollen för mode för de kvinnorna in på marknaden samt målar de runt ögonen. Men i själva verket omvandlar kapitalägarna kvinnan till en slav. Beslutet om vad hon skall göra med sig själv, vilken frisyr hon skall ha, vilken parfym hon skall ta på sig själv, hur mycket hon skall väga i vikt och allt som omfattar henne klargörs av själva mannen. Det här urhållkar kärlekens och förälskelsens innehåll.”
Öcalan uppger vidare att om det skulle finnas respekt för kvinnans viljestyrka inom kärleken och förälskelsen och att det sker på basis av kvinnans kärna och hennes natur kommer det då att bli meningsfullt. De synpunkter som finns förutom synpunkterna om kärleken och förälskelsen avlägsnar kvinnan och blir en del av våldtäktskulturen.
Erdogans syn på kvinnan är fascistisk
I slutet av sitt uttalande kritiserar den kurdiske folkledaren Öcalan Erdogans synpunkt om kvinnan och uppger att Erdogans synpunkt är fascistisk, rasistisk och nationalistisk. Öcalan utvärderar Erdogans yttrande där denne hade sagt till kvinnorna ’ni skall skaffa minst tre barn’ som försök utförda med syftet att distansera kvinnan från det sociala, politiska och ekonomiska livet.
”Hans islamiska synpunkt är också till för att designa beslöjade kvinnor. De kläder som dessa kvinnor skall ta på sig avgörs av de själva som parti. De ger kvinnan en inskränkt roll. De ger kvinnan en färg utifrån sin egen stil, i enlighet med männens stil. Erdogan räknar kvinnans viljekraft som något ickeexisterande och säger att ’ni skall skaffa åtminstone tre barn’. Du kan inte själv fatta det där beslutet. Det där är ett ämne som kvinnan själv skall fatta beslut om. Detta ämne omfattar och har påverkan på kvinnan. Man måste närma sig kvinnans natur med respekt och överlåta det där beslutet åt henne.”
Kurd.se
