Kurd.se - Den Kurdiska Rösten

Under sitt möte med sina advokater den 31 mars varnar den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan för stora spel som förs mot kurderna. Öcalan uppger att kurderna i helhet utgörs av måltavla för dessa spel och yttrar även att hans brev kring en politisk demokratisk och fredlig lösning av kurdfrågan fortfarande inte har besvarats av statens verksamma tjänstemän.

Under sitt föregående veckomöte tillkännagav den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan den nya fasen som ett garanterande av kurderna och deras frihet. I det här uttalandet uppger Öcalan att hans utvärderingar från den här veckan är en gåva till den turkiske revolutionären Mahir Cayan och hans kamrater.

Till minne av 40-årsdagen av mordet på Mahir Cayan och hans kamrater
I sitt uttalande den 31 mars vänder sig Öcalan till de turkiska revolutionära krafterna i Turkiet och ger följande uppmaningar till de, som ett hedrande av Mahir Cayan och hans kamraters minne på grund av ankomsten av 40årsdagen av morden på dessa:

”Inledandet av vår rörelse var delvist ett svar på morden på dessa kamrater. Vi hade delvist ryckt upp oss själva i klimatet av den där massakern. Jag har även yttrat detta tidigare. Jag delar in vår kamp i tre faser. Den första varade i tio år. Det första skedet inleddes år 1973. Under den tiden fanns beslut om att etablera en självständig grupp. Denna fas varade fram till 1984. Den fasen som varade från 1984 fram till 1993 utgör vår andra fas. Den tredje fasen inleddes år 1993 och skulle vara fram till år 2002 – 2003. Jag avsåg själv att avsluta den under det skedet, men på grund av en del anledningar har den varat fram till dagens läge.”

Från och med nu fattar kurderna sina egna beslut
Öcalan påminner om faktumet att han agerar utifrån en mjuk ståndpunkt när det gäller frågan om freden och lösningen och uppger vidare att han då och då utsätts för kritik och uppmärksammar de befintliga farorna. Öcalan yttrar att han alltid tydligt markerat vikten av lösningen emot statens förintelsepolitik och gör följande utvärderingar:

”Jag vill att var och en skall veta att den tredje fasen har nått sitt slut. Det finns ett stort spel och en stor förintelseplan som omfattar alla kurder. Jag har skickat ett brev. Brevet har kommit fram. Svaret på det borde ha kommit nu. Men det har inte kommit. De kanske har svarat på det, men att svaret inte har givits till mig. Det finns krafter som åstadkommer hinder. Denna kraft har konfiskerat det brevet. Denna förintande kraft är emot en lösning. Om de är så starka är läget allvarligt. Skulle de vilja det, kan de till och med mörda mig här. Härifrån kan jag inte ge order till någon. Jag kan inte styra någon och utföra ett praktiskt ledarskap. Det nya skedet utgör kurdernas försvarande epok och uppnående av kurdernas frihet. Från och med nu fattar kurderna sina egna beslut.”

Öcalan påminner om faktumet att han sedan den tredje fasens avslutande inte kommer att befatta sig med något och uppger följande kring ämnet:

”Men skulle staten komma och säga till mig att; vi accepterar ditt projekt för en demokratisk och fredlig lösning kommer då förhandlingsprocessen att inledas. Hittills har mitt brev angående lösningen och freden inte besvarats. Detta har givetvist en betydelse.”

Valresultaten i Irak och södra Kurdistan
I sitt uttalande utvärderar Öcalan valresultaten i Irak och södra Kurdistan och varnar kurderna för de spel som förs genom att uppge följande:

”I samband med valresultaten är det möjligt att en förintelseprocess inleds i Irak. Jag varnar er! Om nationalistiska araber blir starka i Irak kan de utföra större massakrer än den i Halabja. Jag varnar ännu en gång! De kan inte enbart utföra en Halabjaliknande massaker utan de kan utföra ytterligare tio Halabjaliknande massakrer. De kan steg för steg ta ifrån er allt. Det är möjligt att kurderna förlorar Kerkuk, och inte enbart Kerkuk utan de kan också förlora Suleymania och Hewler (Erbil). Under det rätta skedet då ingenting krävdes går det nu inte att förvänta sig att vinna valresultaten.”

Ett förslag till krafterna i söder
Öcalan går vidare i sitt uttalande och meddelar följande förslag till de politiska krafterna i söder:

”I likhet med palestinierna måste ni etablera ett nationellt råd, en nationell styrelse och en nationell försvarsstyrka tillsammans med kurderna i norr. Om detta görs kan många saker komma att räddas.”

Ett förslag till kurderna i Iran
Öcalan går vidare i sitt uttalande och meddelar följande förslag till kurderna i Iran:

”Vårt folk i Iran kan etablera och tillgodose sitt behov av försvar i Zagros-regionen. Förintelseplanen är stor och heltäckande. Målsättningen innefattar hela Kurdistan. Bakom denna plan finns USA och NATO. Ingen skall förlita sig på USA. De måste se hela komplotten. De tillåter inte en kurdisk politisk inrättning. De skall inte låta sig bli lurade av AKP:s yttre ansikte utan se dess dolda ansikte.”

Den tredje fasen har nått sitt slut
Öcalan uppger vidare att den tredje fasen för den kurdiska befrielserörelsen har nått sitt slut och pekar på den första och andra fasens unikhet. Öcalan pekar också på de försök som har gjorts med syftet att få till stånd en lösning och de brister som är befintliga faktum under det här skedet. Öcalan påminner om faktumet att alla de höguppsatta tjänstemän med betydande ämbeten inom staten, som ville ha en lösning till stånd, har eliminerats. Öcalan uppger vidare att så länge som man inte sätter ljus på elimineringen av Turkiets före president Turgut Özal kan de inte etablera den demokratiska öppenheten i Turkiet. Öcalan meddelar vidare att han ser den första fasen som varade mellan år 1973 fram till 1984 som en nationell fråga. Öcalan yttrar att åsikten om att bilda en oberoende organisation fanns då under det skedet och i samband med militärjuntans maktövertagande i Turkiet år 1980 fattades beslut om att föra en väpnad kamp. Öcalan utvärderade den andra fasen som varade mellan 1984 till 1993 genom att uppge följande:

”De beväpnade krigen var många. Men sökandet efter en lösning började redan under det skedet.”

Öcalan går vidare i sitt uttalande och yttrar följande kring den tredje fasen:

”Jag anger åren mellan 1993 fram till 2002 som den tredje fasen och om denna fas säger jag att den inrymde både eliminering och lösning. Den tredje fasen inleddes med Özal. Den fasen som inleddes med Talabanis förmedling mellan parterna och fortlöpte senare med Erbakan och Ecevit. Under den här fasen, då det fanns en förutsättning för en lösning, eliminerades var och en av alla dessa förhandlande parter efter varandra. Vem än det var av de som ville lösa den här konflikten eliminerades. Özal eliminerades. Frågan om hans mördande är också ett känt faktum. När AKP kom till makten under år 2002 skrev jag ett brev till Abdullah Gül. Men jag fick inget svar. Jag har skrivit ett brev till Erdogan och detta är också känt. Under rubriken ”banande enligt den politiska vägkartan förberedde jag 160 sidor”. Jag överlämnade den till ämbetsmännen inom staten. De brev som jag skrev senare finns också till förfogande. Men jag har inte fått något som helst svar.”

Angående en del steg som tagits efter år 2007
Öcalan går vidare i sitt uttalande och yttrar följande kring en del steg som har tagits efter år 2007:

”Det har framkommit att AKP:s ”öppning” är en falsk öppning. Den så kallade öppenheten mot kurder har kommit att bli som ”öppenheten mot romerna”. AKP gör kontentan av allting innehållslöst.”

NATO:s och Gladions produkter
Öcalan går vidare i sitt uttalande och uppmärksammar NATO:s och Gladions produkter i Turkiet genom att yttra följande kring ämnet:

”JITEM och Ergenekon är verksamma till och med nu. Varför kan de inte gå till aktion mot dessa? Varför kan de inte utreda mordet på Özal? Varför belyser de inte detta faktum? Varför avslöjar de inte omständigheterna kring Özals död? Jag räknar inte med att de kommer att belysa elimineringen av honom heller. Så länge som elimineringen av Özal inte belyses kan de inte utföra någon som helst öppning. De kommer inte tillåta att något sådant sker heller. Det där har en djup rot. Det där utgörs av en hård och fascistisk attityd.”

Reformpaketet kring den delvisa ändringen av den turkiska författningen utgör AKP:s författning
Öcalan går vidare i sitt uttalande och utvärderar de diskussioner kring AKP:s reformpaket som syftar till att göra delvisa ändringar av den turkiska författningen och anger denna reformpaket som AKP:s författning. Öcalan yttrar att det måste ske rättelser kring procentspärren och lagen om demokratiskt verkande för politiska partier inom konstitutionen. Öcalan uppger vidare att AKP innerst inne försöker att rädda sig själv och att detta sker inom täckmanteln för ändringen av den turkiska konstitutionen. Öcalan uppger vidare att AKP måste genomföra två saker innan ändringen av den turkiska författningen och uppger följande kring ämnet:

”AKP är inte hjärtlig i sina avsikter. Om de verkligen är hjärtliga finns en del saker som skall göras innan konstitutionen. Är de hjärtliga i det här avseendet räcker det i själva verket med att genomföra rättelser kring tio procentspärren och lagen om demokratiskt verkande för de politiska partierna. Men AKP kommer inte att genomföra det här. AKP försöker att rädda sig själv i ändringen av den turkiska författningens namn. Om procentspärren undanröjs, kommer vägarna att banas för den demokratiska oppositionen och flera viktiga företeelser kommer att uppkomma. Är det så att AKP inte kan göra detta? Jo, det kan de. Men de vill inte göra det, därför att de har kommit överens om det. Och Nu får de stå ut med sitt eget lidande. De försöker enbart att rädda sig själva. Ränksmideriet är djupt. Dess rot finns utomlands. Det finns även inbördes stöd för det. De vill inte ha en lösning och bakom de står USA. Skulle procentspärren undanröjas och att AKP utför ändringar av lagen när det gäller rätten till demokratiskt verkande för politiska partier kan AKP göra sig en plats inom den demokratiska fronten. Om inte de gör detta går det inte heller att stödja detta parti. Diskussionerna kring ändringen av författningen sker mellan två kapitalistiska fronter. Den ena utgörs av den sekulära, nazistiska och antidemokratiska Ankara-kärnan som representerar statens kapitalism. Den andra av dessa utgörs av fronten mellan Konya och Kaysari. Den är en konservativ och fascistisk front som genom sitt utbyte av värdepapper, sitt spel med dessa och mottagande av de värdehandlingar, som är av höga värden, gör årliga vinster på 40 miljarder dollar. Denna verksamhet representerar den finansiära kapitalismen. Vi tar inte någons parti i kriget mellan dessa fronter. Det är sant att det största hindret mot demokratiseringen är AKP och Erdogan. CHP:s och MHP:s influens är ringa. CHP och MHP är nationalistiska och nazistiska fascister. AKP är kapitalistiska fascister. Dagens läge påminner om det läge som rådde under år 1918. Ett nytt inrättande sker. Efter den process som ägde rum mellan 1916 och 1920, etablerades 1921-års författning. Istället för att denna författning skulle utvecklas och demokratiseras slopades den av 1924-års författning helt och hållet. Inom den konstitutionen förnekas kurderna. Sedan omvandlade de denna författning till en byråkratisk och enhetsstatbaserad författning. Och nu har de omvandlat denna författning till AKP:s författning. Jag nämner den AKP:s konstitution. Även jag vill yttra att jag avser en demokratisk författning därför att en konstitution och komplottmakeri inte går ihop. Jag säger att kom och låt oss återigen inrätta 1921-års författning i enlighet med de nuvarande villkoren och förutsättningarna som råder.”

Även de kapitalistiska parterna stöder en undanröjning av riksdagsspärren
I slutet av sitt uttalande uppger den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan vidare att även de kapitalistiska parterna stöder en undanröjning av procentspärren och går vidare genom att uppge följande:

”BDP kan meddela de demokratiska koalitionerna för konstitutionen. Demokratiska jämställdhetspartiet har också blivit etablerat. En verksamhet för bildande av ett paraplyparti finns. Och mina sloganer är dessa: ’Nej, till en komplottbaserad konstitution. Ja, till en demokratisk konstitution’. Gällande en demokratisk författning utmärker jag konventionen för den demokratiska konstitutionen och ett församlande råd som består av 500 personer. Deltagande skall ske från sju regioner och från alla parter och krafter. I det skedet kan det förberedas en demokratisk konstitution på det här sättet. ”

Kurd.se